torsdag, juli 26, 2007

72 miles away to an angel without wings with the sister from my soul

YesYesYes.
Det kan liksom inte bli bättre. 58 dagar ifrån en perfekt resa som jag längtat efter så länge jag minns. Jag och Sarah älskling halvvägs genom hela Sverige för att se Gefle IF - Malmö FF tillsammans med Richard. Världens mest underbara humor klick. Fyra dagar, tre nätter (som man inte kommer sova mycket på) och en massa underbara stunder. Skratt, skratt så man gråter.

Sarah, jag kan blunda och se hela den helgen bakom mina ögonlock. Den lyckan du kommer se då kommer du älska. För jag är med dem två som jag älskar över allt annat i en helg. Med dem två som gav mig mitt liv tillbaka. Dem två som aldrig slutat tro på mig, varesig jag stått stolt och sagt att "detta ska jag klara av" eller om jag legat i en ändlös grop och bara skrikit att jag inte orkar mer. Ni har stått där, inte dratt i mig utan gett mig tid att försöka lösa saker själv, och om det inte har gått, då har ni dragit i mig. Tvingat mig att ta nya tag. Ni som funnits där genom allt.

Ni ska ha riktigt klart för er att utan er så skulle jag inte finnas här idag. Sarah, bara tanken på dig har stoppat mig från en massa hemskheter många gånger, kan höra din röst och bara fråga mig själv "Vad håller jag på med?", för jag vet att du aldrig skulle klara att mista en till. Och Richard, du har själv ringt när jag velat försvinna. Jag hade aldrig hört din röst, vi hade inte pratat länge men du satt och du lyssna på en dialekt du knappt förstod och försökte även förstå min egen situdration.

Allt ni båda gjort för mig, har alltid betytt världen. Jag värdesätter det högre än mitt eget liv ibland. Ni är min bro över mörka vatten och glädjen när smärtan kväver mig . Lusten att leva när döden lockar med väldoftande dofter. Ni är liksom, allt som betyder någonting när jag inte orkar bry mig om allt annat, det betyder liksom inte just då, det är bara ni!

Inga kommentarer: