lördag, juli 14, 2007

would you show me love once again, would you say these three words and mean them forever and more?

Det kommer aldrig spela någon roll hur många extrakuddar som ligger i sängen. Eller vems andetag jag hör innan jag somnar. Det kommer aldrig bli samma sak. Det är inte samma saker jag kan prata med andra om som kan kan prata med dig om sådär innan jag somnar. Det är bara inte samma sak. Kan ligga i tusen andra famnar, men ingen är som din. Jag kan kyssa tusen läppar, men inga är som dina. Det spelar ingen roll vad jag gör med någon annan, för det är bara med dig det verkligen räknats.

Det kan vara en millimeter mellan oss eller flera tusen mil. Det förändrar ingenting. Det kommer föralltid vara samma sak och jag vet det. Jag tror tillochmed att du vet det.
Alltid kommer veta det.

Jag vill aldrig någonsin tänka tillbaka på en tid och bara, känna mig tom innuti.
Tom, kall, saknad ..
Ord jag inte vill kunna sätta ord på, ord jag inte vill kunna förstå. Ord jag önskar att jag aldrig fick chansen att nudda vid. Ord och känslor som bara förvandlas till dimma.

Jag vill bara blunda, hårt. Riktigt jävla hårt, och kanske kanske skulle allt bara försvinna för stunden. Jag vill inte krypa in i mig själv för att hitta små små bitar av dig där inne. För när jag kryper in i mig själv, då behöver jag hitta mig själv där. Inte någon annan. För andra har inte där att göra.

Jag kan inte fortsätta leva i filmen vi spelade in för längesen på min närhinna..

Inga kommentarer: