onsdag, april 02, 2008

jag smulas i bitar utan dig

Jag vill ha någon att säga "Hej pojkvän" till.
Jag vill rita hjärtan över hela världen och skriva ditt namn däri, jag vill springa över mobilknapparna med fingrarna och forma kärleksord till bara dig. Ge dig ord du inte tvivlar på. Jag vill känna känslan "det-är-du-och-jag-mot-världen" och berätta för dig hur ingen annan någonsin duger eller når upp till din nivå. Du lever liksom i en klass för dig själv!

Jag vill försöka vara allt för dig, vara sanningen i ditt liv och skrika mig hes på ord om kärlek till dig. Jag försöker vara den där tjejen som du har funderingar på att ge ditt hjärta till, hjärtat jag kommer placera på pedestal där ingen annan än jag någonsin kommer åt det. Jag hatar dagarna utan dig, det är som om någon river lätt på mitt hjärta att vara utan dig.

Du får mig liksom att skrika sönder världen av saknad!

Men jag kan inte göra mer än vänta, jag ska stå på samma plats och vänta för alltid. Jag tror på dig och mig, jag tror på en framtid och jag hoppas på ett "du-hjärta-jag=sant". För ibland skriver du med kärlek till mig men ibland med vänskap. Du skapar en orkan i mig, en orkan med känslor av aldrig och för alltid. En orkan med förvirring och längtan.

Minns du hur våra hjärtslag slog som ett? Hur vi skrev långa kärleksbrev under varandras ögonlock och bad varandra att stanna för alltid? Minns du hur du försiktigt viskade att jag räddat dig och att du älskade mig? Känner du igen orden?

Varför kan jag inte vara där du är? Jag går på en massa vägar som är skyldiga till en kärlek utan slut, en längtan som inte tappar hoppet. Du räddade mig från flickan han formade mig till. Du lät mig vara mig själv igen och jag hittade tryggheten mellan alla dina sår. Jag visste att du skulle göra mig svag, och jag lät dig ta över makten.

Du skriver om din bakgrund mellan endast dina och mina ögon och jag minns att du berättade för mig hur du ångrade en hel del från ditt förra liv, och jag vill hjälpa dig sudda över allt de där som gör ont. Jag vill finnas mellan ångestattakerna och glädjen. Bara finnas där som ett ljus i din vardag! Utan att vara för krävande eller kvävande. Jag vill finnas där som ditt happy-pill eller som en lugnande medicin mellan smekningar.

Jag ser dina leende och jag älskar dem, jag leker med fingrarna i ditt hår och njuter av din närhet och kryper närmare när jag får chansen. Det räcker att bara röra dig med tröjan för att jag ska kunna leva på det i månader. Det räcker att höra din röst i andra änden telefonen när marken rasar under mig.

Men ibland önskar jag att jag fick höra det där;
"Sandra, jag älskar dig" igen.

lillebror, du är störd men jag älskar dig ändå

Haha min lillrbror var rolig innan idag.
Jag var hur kissignödig som helst så står jag i hallen och ser att lillebror är på toaletten och står och speglar sig.
Så suckar jag hur djupt som helst och är ganska irriterad:

Jag: *Suuuuuuck*
Lillebror: Vad var det där för bög-stön?
Jag: Hur vet du hur sånna låter?

Och lillebror förstår först inte sen skrattar han och går ut genom ytterdörren för att träffa Hannes.

Lillebror, du är störd.
Men jag älskar dig ändå!