lördag, april 26, 2008

en kram som satte allt på plats

Varför släpper vi taget om de vi en gång älskade så högt på jorden?
Jag menar, varför tappar man kontakten med en människa som man värderade så sjukt högt förr i tiden? Vi förlorar liksom greppet om en person som man inte kunde se sig själv leva utan för 1 år sen, mer eller mindre. Jag vet vad jag pratar om, för folk försvinner ur min värld så ofta och sen hittar de tillbaka. Vissa släpper jag in och andra håller jag på distans, beroende på vem personen varit till mig förr.

Idag träffade jag A som inte varit i mitt liv på hur länge som helst, men ändå kändes det som igår när jag såg honom idag. Jag tänker hålla fast för det är en av de underbaraste människor som funnits i mitt liv och han hjälpte mig igenom så sjukt mycket.

Men jag förstår än idag inte varför vi släppte taget om varandra? Speciellt inte när man hittar in i varandras liv så på nolltid igen. Livet är för kort för att begå misstag där vi slutar prata med varandra, speicllet när det är någon som betyder mycket för en.

Speciellt när det är någon man en gång kallade sin bror!