torsdag, maj 29, 2008

sommarplågan är ute

ungdomarna sätter stämplar på varje centimeter av tidslinjen

Jag satt och tänkte tillbaka på en tid jag var med om förr.
Hur många av er slutet av 80-tal och början av 90-tals barn minns GB-tiden? Jag minns det, ganska starkt också. Och idag satt jag och tänkte, och jag saknar det på något sätt. Man visste liksom vilka man hörde sammans med, man visste vilka som vakta ens rygg om någonting hände. Man hade en plats i världen som var trygg, vänner som faktiskt inte var snakes.

Och visst, vi var inte ett dugg coola när vi satt på en bänk i flera timmar och pratade skit, vi var inte ett dugg coola med kepsen på sne, vi var inte ett dugg coola alls. Att ha ena byxbenet uppe eller byxorna i strumporna var bara så inne då och polotröja under en tjocktröja. Alla våra stora örhängen och massor med smycken och smink i hela huvudet. Gärna så många ringar så möjligt på varje funger, ett poäng mer i världen för varje ring. En hästvans på snedden eller en fläta på sidan, och gärna så många accecoarer så möjligt. Visst var vi löjliga?

Vi kunde inte ta att någon sa håll käften till oss, eller oj, det var tast på den tiden. Vi kunde inte ta att någon såg häftigare eller coolare ut än oss, vi tålde inte det här att någon var överlägsen oss. Alla bråkade med alla, men samtidigt höll man sina egna om ryggen. Det var en skum tid,det var några konstiga centimetrar på tidslinjen men samtidigt en tid som man inte kan låta bli att sakna på något sätt.

Jag var aldrig en riktig GB men gud vad många vänner jag hade som var det, jag förnekar inte det för att dölja något, det är verkligen så att jag inte var det. Men jag minns ändå tiden och jag var på ett sätt en del av GB världen.

Visst är det underbart att början av 2000-talet blev stämplat också?
GB-stämplat!