fredag, augusti 01, 2008

hemma

Idag åkte jag hem. Sorgligt.

Kollo 2007 - underbart
Kollo 2008 - underbarare
Kollo 2009 - underbaraste?
Vill inte vara hemma här är dött.

härifrån till överallt

Jag är så trött på Malmö.
Här är så dött, händer ingenting och alla är alltid upptagna. Jag har lust att spy på allting. Trött på det rent ut sagt. Världen kan vara båda stor och liten om den så vill, jag bryr mig faktiskt inte så hemskt mycket.

I 3 härliga veckor har jag varit långt härifrån, Hästveda - Barnens By. En plats som aldrig riktigt sover. En plats som faktiskt är levande 6 veckor om året, på riktigt. Där det finns barn som aldrig tröttnar på att busa. Jag är ett av dem, i alla fall en av de 100 ledare som är med och håller barnen sällskap hela dagarna. Här hemma i Malmö finns det inga barn, jag blir så deprimerad när jag kommer hem här, så trött på ensamheten och ingenting att göra.

Alla är på semester eller upptagna. Jag vill bo på stugan igen, där det alltid finns minns 26 människor att umgås, prata och busa med. Jag vill tillbaka till skogen, tillbaka till badet, tillbaka till stora badet och kiosken och den sjuka araben som alltid stog och sålde glass. Jag vill tillbaka till det knarrande golvet på kontoret, till alla stressiga dagar bland ledarna. Jag vill tillbaka till att behöva säga till barnen 20 gånger innan de gör som man säger, tillbaka till värmen, tillbaka till allt som har med kollo att göra.

Här hemma är jag rastlös. Finns inte så mycket energi, bara lite för mycket tid att ta död på. Och jag hatar att ta död på tid. Verkligen. Usch.

Nu ska jag starta en film och sörja att jag inte får vara med på Slutan.