onsdag, september 30, 2009

beabby

.
Ni hittar henne här: Beatrix Björk

tisdag, september 29, 2009

revenge is sweeter

You had all the chances in the world
To let me know the truth
What the hell's wrong with you?

Are you even listening when I talk to you?
Do you even care what I'm going through?
Your eyes stare and they're staring right through me
You're right there but it's like you never knew me

Do you even know how much it hurt,
That you gave up on me to be with her?

ung i sommar låten 2009

.
Vi som jobbade på kollo i sommar gjorde en egen låt.
Melodin är Bumbibjörnarna och jag har aldrig lagt upp texten av någon anledning. So here it goes. Vi som skrev den är: Sandra, Bea, Jeppe, Rebecca, Sasha, Viktoria, Ida, Emil & Alex. Denna låt tjänade vi vars en glass på samt att vi blev årtidernas bästa UngISommar-grupp. Vilket verkligen är någonting att vara stolt över. Här kommer låten.

Hipp hurra för här kommer ung i somrarna,
busar fram igenom Barnens by
och ni får följa med!


Lekfulla och glada,
följ med oss och bada.
Sen mitt i skogen
där ses vi igen.
På rymmarleken
ni springer vi tar er.
På varje stuga
där kan ni oss se
.

Hipp hurra för här kommer ung i somrarna,
busar fram igenom Barnens by
och ni får följa med!


Idrott och simning,
det gör vi för trimning.
Stugfest på kvällen
det är ju så kul.
Med nya vänner och alla ni känner
klappar ni nu till refrängen med oss!


Hipp hurra för här kommer ung i somrarna,
busar fram igenom Barnens by
och ni får följa med!

Ååååh ni får följa med!!!
.


måndag, september 28, 2009

dagens uttalande

"Men Sandra, han är verkligen din Mr. Big!"

- Elin Karlson, 18 år och Sandras barndomsvän

söndag, september 27, 2009

tomt

Vet verkligen inte vad jag ska säga om dagen.
Är besviken på dig. Arg, ledsen. Det är så mycket känslor och jag vet inte om jag kan hantera det. Förhoppningsvis visar du mig motsatsen. Men jag ska inte tro för mycket har jag lärt mig.

lördag, september 26, 2009

landskrona

Var som sagt hos Jenny idag.
Vi satt mest och pratade, var sällskap när hon tvättade och så kollade vi lite film och mös med katterna.

Jag önskar som sagt att jag hade mer tid med Jenny ibland. Vi har kommit från varandra så mycket att när vi väl ses så känns det inte som tiden räcker till helt. Men jag tror det förändras lite sen när vi båda har körkort och har det lättare att ta oss fram och tillbaka till varandra

På bilderna så har ni Jenny och Emils katter.
Högst upp: Mys, som verkligen lever upp till sitt namn. Hon är så himla kelen och gosig.
Mitteln: Leho, Emils katt även kallad kungen och Homer. Pga en så otroligt söt Homermage. Haha!
Längst ner: Det nyaste tillskottet i familjen, Bella. 2 månader gammal och så otroligt söt. Och busig. Sen fick jag veta att hon har höjdskräck haha.

Tack för idag Jenny. Vi får ses snart igen!

you know it

I’m kicking down the walls
I gotta make them fall
Just break through them all
I’m punchin’, crashin’, I’m gonna
Fight to find myself
Me, and no one else
Which way, I can’t tell
I’m searchin’, searchin’, can’t find a way that I should turn
I should, to right or left, it's ..
It’s like nothing works without you

fredag, september 25, 2009

childhood quality-time

Imorgon vaknar jag tidigt och sticker till Landskrona.
Jag ska vara med Jenny hela dagen, min underbara barndomskompis som lämnade mig för Landskrona med sin fästman. Jag saknar kvällarna när vi bara umgicks när vi var yngre. Vi har känt varandra sen jag var 3 år gammal och hon var 6. Det har aldrig varit något problem med åldersskillnaden, vilket är väldigt skönt. Vi var bästa vänner i 13år, sen blev där massor med problem mellan oss och tiden hann ifatt oss, vi drogs åt olika håll i två år, men nu har vi hittat tillbaka

Det var alltid jag och Jenny när vi var yngre.
Det var alltid Rödbrunetten och Blondinen på lugnet. Bästa vänner, de som alltid hade kul tillsammans och hittade på galenskaper. Jag saknar det otroligt mycket, men jag lever i nuet också. Jenny är den som funnits där, även om vi bråkat och allt. Även nu när hon är några mil bort. Landskrona har blivit en plats jag gömmer mig på när allt blir jobbigt, jag saknar henne och behöver henne nu. Behöver en heldag när vi bara pratar, om allt och inget. Och det ska jag få imorgon.

Jenny, du är min barndomsbästis.
Men du är också en bästa vän för livet. Jag vill aldrig tappa kontakten. Aldrig. Vi har följts åt så länge jag minns, jag vill ha ett helt liv med minnen med dig. Våra barn ska leka tillsammans i framtiden och få samma underbara barndom som vi haft tillsammans!


Jag älskar dig. Då, nu och i all framtid.
Det är ingen tvekan om det efter vad vi tagit oss genom.

idol kan inte göra så!

Jag är faktiskt lite irriterad på Idol.
Eller ganska mycket. De kan inte göra så. De kan bara inte sätta Piotr och Calle mot varandra och förvänta sig att svenska folket ska välja MELLAN dem. Det går inte. Och jag kommer inte titta om inte Calle går vidare. (Se det inte som ett löfte, för alla vet att jag inte brukar hålla sådant).

Det är hemskt att de kan göra så. Usch!

torsdag, september 24, 2009

tack som fan

Jag hör när du viskar, men du hör inte när jag skriker.
Att du hör av dig ibland är för mycket begärt. Överhuvudtaget att få vara kvar i din värld. Det är för mycket verkar det som. Just nu känns det som för ett år sen, när du inte kände mig alls. För du visar inte min betydelse alls.

Det gör ont. Jag hoppas att du inte vet det. Annars plågar du mig avsiktigt.
Och lyckas krossa mitt hjärta än en gång.

Allt på en månad. Tack!

Jag kan inte jaga din uppmärksamhet längre. Det gör för ont när du inte har tid.

onsdag, september 23, 2009

bad habit

.
Okej, jag ska erkänna en sak.
Jag bokstavligt talat hatar att gå på toaletten när jag är kissignödig. Så jag brukar sitta och hålla mig. Typ tills det nästan är för sent.

x1. Det kan vara otroligt jobbigt att behöva avbryta något man gör, bara för att man behöver kissa. Jag menar, kan man hålla sig så go for it.

xx2. Det är tråkigt!

xxx3. Det är ungefär 2 minuter i sitt liv som man inte får tillbaka, bara för man druckit lite vätska av något slag.
.
Min fråga är nu bara - varför blir man kissig fortare när man druckit öl - inte för jag gjort det på ett bra tag nu men ändå. Det känns väldigt skumt på något sätt. Jag menar, de har inget turbomedel i sig som gör att det går snabbare genom kroppen? Hur som helst. Det är tråkigt att kissa.
.
Det jag skulle komma fram till var min underbart sköna kommentar till Thulin just nu:
Sandra: Thulin, har du någonsin varit så kissignödig att du inte vågat nysa?
.
För det var just den situationen jag var i då när jag frågade henne denna fråga. Som hon egentligen svarade ja på. Och förresten så är jag verkligen fortfarande i den där situationen.
Ganska jobbigt läge.
.

onsdag..

Jag tror inte jag tycker om onsdagar.
Ge går långsamt liksom. För långsamt. Som Thulin sa igår. Det har gått lika lång tid som det är till helgen. Alltså två dagar. Från båda hållen. Nej. Imorgon är en tråkig dag känner jag.

Imorgon också ..

tisdag, september 22, 2009

underbara människor. jag älskar er!

Jag föll ganska hårt till bottnen för ungefär en månad sen.
Det var otroligt jobbigt och alla runt mig betedde sig precis som om jag gick på is och de bara väntade på att jag skulle bryta ihop helt. Det hjälpte mig inte på något sätt alls, att folk bara gick och väntade, jag klarar inte av sådant. Jag blir nervös, litar inte på mig själv att jag kommer klara mig genom det som händer och så blir allt bara fel.

Dagen då det tog slut berättade jag bara för min familj, Bea och 3 till människor. 3 människor som hjälpt mig otroligt mycket under den här månaden. Många dagar genom att bara finnas där, säga saker som att allt kommer bli bra och genom att lyssna. De här 3 personerna väntade inte på att isen skulle brista. De fanns där och försökte bara få mig att leva vidare. Jag tror inte de vet hur mycket det betytt för mig. Alla som hjälpt mig genom detta.

- - -

Först och främst Martin. Eller Herkules som han även kallas.
Redan kvällen innan det tog slut så hade jag någon konstig känsla i kroppen och han fanns där och lyssnade och gav råd. Som han alltid gör och detta är något som jag verkligen uppskattar. Alltid när jag står på kanten till att brista så säger han någonting eller gör någonting så sjukt kul så jag istället brister i skratt och tappar bort alla tankar som får mig att må dåligt. Martin, du är nog en av mina närmaste vänner trots att vi aldrig träffats.

Sen har vi Linus. En utav de bästa killkompisarna jag har.
Han har upprepat orden "det kommer bli bra" så mycket att jag tror han är trött på det, ändå fortsätter han. Men han har rätt. Det blir bättre. Även om det inte går fort fram så känns det som att jag kan andas lite lättare varje dag. Bara att du var här några dagar efter att det var slut gjorde en hel del Linus. Tack för du orkar!

Richard, jag tror bestämt att du är den bästa killkompisen jag har.
4 år och vi har gått igenom alldeles för mycket under de åren för att det ens ska handla om 72 mils avstånd. Även om du inte finns här, inte ens i närheten så är du nog den som alltid lyckas sätta ett leende på läpparna. Även om vi inte pratat så mycket om själva uppbrottet så spelar du en stor roll i mitt liv och det betyder mycket att vi hittat tillbaka.

- - -

Det är inte bara gentlemännen som försökt hjälpa mig.
Min familj har gjort så mycket för mig. Dagen då det tog slut bröt jag ihop helt totalt. Hyperventilerade och grät ut all vätska i kroppen på mig. Efter det så satt jag bara och stirrade rakt ut i luften. Ändå, trots min likgiltlighet, så satt de bara i mitt rum och visa att de fanns där. De tvingade inte mig att prata, däremot pratade de själva så jag trodde de tömt sina ordförråd för hela året. Mamma hade också väldigt speciella sätt till att hjälpa mig genom detta. Ena dagen kom hon hem med en bok - "Dumpad, så kommer du över honom" och någon dag senare kom hon hem med en affich "Killar, Sandra singel igen!". Detta var mammas typ av terapi.

2 andra människor som hjälpt till är Bea och Thulin.
Bea var den som sprang hit såfort hon fick veta det var slut. Hon satt tyst med mig medans jag stirrade ut genom fönstert. Och dagarna efter umgicks hon med mig hela tiden och fick mitt att skratta. Och vi hade en hel del sjuka skrattanfall efteråt, det har vi än idag. Och hon är kvinnan jag lever i symbios med. Jag hade inte klarat detta utan henne, så mycket snack hon stått ut med, så många dystra samtal, så många skrattanfall och skumma kvällar med mig. Hon har gått med mig hela vägen.

Thulin och jag hade glidit ifrån varandra under sommarn, vilket jag verkligen tyckte var synd. Vi har gått genom så mycket och vi båda gjorde en del fel, där är aldrig bara en som gör fel. Men när hon hörde att det tagit slut fanns hon där verkligen till 100%. Trots hur allt gått fel under sommarn fanns hon där. Precis som hon gjort förr och det kändes som en otroligt lättnad. Hon går inte på is runt mig heller och väntar på att allt brister. Hon hjälper mig leva, precis som Bea.

- - -

- - -

Det är när man går igenom någonting sådan här i livet som man märker vilka som verkligen finns där. Det är fler vänner som funnits där men jag har inte låtit er komma in på samma sätt. Jag vet inte varför men jag vet oftast vilka av mina vänner som kan hantera mig när jag mår dåligt. Vilka som kan få mig att le även om jag brister inombords. Vilka som kan säga de rätta sakerna och inte få mig att må sämre. Jag vet att alla menar väl, men jag måste själv få välja vilket umgänge jag ska hålla till i nu när jag är på bristningsgränsen.

måndag, september 21, 2009

rebellerna daandan & thulin

.
Sandra: .. svårt har ingen snopp.
Thulin: Creepy, get lost!
Sandra: HAHA tänk om jag bara gått ut nu när du sa det?
Thulin: Loooool.
Sandra: Kan vi gå nu? :(
Thulin: Ja vi går, vi blir rebeller.
Sandra: Hahahah ja jag har ju min skunnjacka nu, är över cool.
Thulin: Men jag har ingen :(
Sandra: Värsta John Travolta i Grease.
Thulin: HAHAHA

Sandra + Thulin + Facebook's chatt = Ingen bra kombination under tråkiga tider i skolan. Men vi kompleterar varandra med humor och så där. Bara det att Thulin inte hade sin skinnjacka idag. Annars hade vi lekt rebeller!
.

nu är jag en indier


Umgåts med min allt för gamle vän Thulin idag.
Vi åt gottit på India för att Thulin inte kände sig hundraprocentig och behövde detta! Haha. Nu ska jag snart iväg på teori lektion på körskolan. 2 timmar. Say yeaah! Sen blir det fotboll med Thulin. Malmö - Elfsborg.

bowling



lördag, september 19, 2009

long way to happy

It's gonna take a long time to love
It's gonna take a lot to hold on
It's gonna be a long way to happy, yeah
Left in the pieces that you broke me into
Torn apart but now I've got to
Keep on rolling like a stone
Cause it's gonna be a long long way

Now I'm numb as hell and I can't feel a thing
But don't worry about regret or guilt cause I never knew your name
I just want to thank you
Thank you
From the bottom of my heart
For all the sleepless nights
And for tearing me apart

fredag, september 18, 2009

firat mamma idag.

Idag var släkten här.
Mormor/Morfar, Annelie, Tony & KusinDennis. Sen kom även Annett och Elin. Min älskade barndomsvän. Blev smörgåstårta och sen tårta och liknande. Satt och snackade massa strunt som vanligt vilket är väldigt roligt.

torsdag, september 17, 2009

idag smäller det.

Idag är det uttagningar till Idol.
Bland de som fått guldbiljett. Klockan 8 sitter jag bänkad framför TV:n. Gärna med något gott. Är super sugen. Förhoppningsvis hinner jag köra lite med mamma innan dess.

Skolan idag var kanske inte så kul. Har haft två lektioner, ganska dryga båda två. Men vad ska man göra? Imorgon blir det att fira mamma, så jag får städa undan lite.

onsdag, september 16, 2009

bed of roses

Jag har nog gått och förälskat mig lite i denna låten.
Lite smått förälskad i Bon Jovi överhuvudtaget.

tisdag, september 15, 2009

you are selling me a fantasy that i wanna explore

And I can’t stand you.
Must everything you do make me wanna smile?
Can I not like it for awhile?

You know exactly what to do
so that I can’t stay mad at you,
for too long, that’s wrong

And you completely know the power that you have
The only one that makes me laugh

One of these days maybe your magic won’t affect me
But no one in this world knows me the way you know me
So you’ll probably always have a spell on me..

grattis mamma!

Idag fyller mamma 45, grattis grattis grattis.
Jag och bror köpte en bauta bukett och två änglar som pussas på kinden till henne. Ubergulliga.

Nu ska jag iväg och köra bil strax, på körskola idag öfcörs. Sen blir det snabbstädning, käk och sen kommer mormor och morfar förbi för att gratta mamsen.

Ikväll?
Jodå, Idol är igång även denna vecka och idag är de i Gävle, finns där några underbara röster? Sen blir det sova tidigt, det känns lite som om det behövs.

Skriver sen, tjing!

på tal om nytt samtalsämne

.
Bea: .. du måste åka dit och träffa han för du kan inte veta vad du känner om du inte träffar honom och din katt har jävligt dålig andeträckt.
.

måndag, september 14, 2009

i cant take it

Det är en av våra dagar idag.
Eller, det skulle iaf ha varit det. Men det är inte längre det.

Fan också.

söndag, september 13, 2009

did i ever tell you

Jag saknar dig lika mycket ikväll som jag gjorde då.
Precis i sekunden när jag skrev det där.

love

fredag, september 11, 2009

jag vet vad som gör mest ont

Det värsta av allt vet ni vad det är?
Det är att en människa man älskat så högt så länge lämnar en. Att denna person i fråga finns överallt förutom just där.

Han finns överrallt.
Han finns i låtar jag lyssnar på, han gömmer dig i texten och får mig att minnas. Han finns i olika klädesplagg. Kläder jag burit när jag gjort saker med honom. Han finns på filmer där saker påminner mig om honom - hela tiden. Han finns på platser i lägenheten. Han finns i maträtter som vi ätit tillsammans. Han finns till och med i glass - det jag älskar mest i hela världen. Bara för vi gjorde det tillsammans. Han finns i min säng, för han har en helt egen kudde där. Han finns på varje plats där han kan påminna mig om sig själv.

Men han finns inte här när allt rasar.
Och jag vet att det är det som gör mest ont.

torsdag, september 10, 2009

blogipedia


Oj. Hittade den på Blogipedia. Blev glad måste jag säga. Vem har skrivit?

onsdag, september 09, 2009

idrottsdag

Idrottsdag i skolan.
Hur kul som helst, röda tröjor, svarta byxor, en kick-ass ramsa och glada tjejer. Bättre än så blir det inte.

Nu ska jag sova. Väldigt skönt tycker jag!

tisdag, september 08, 2009

you know it

Better than your ex, gonna be better than your next.

måndag, september 07, 2009

roast på berns

ÄLSKAR'T!

varningssignaler

.
Den där varningstutan som för oväsen i Malmö typ sådär varje första måndagen i var tredje månad är på G just nu. Och jag och min vän Thulin diskuterar detta i sms.

Thulin: Och nu tjuter det. Lönt att testa, Sverige går aldrig in i krig.
Sandra: Hahahaha exakt.
Thulin: Gör något nyttigt var tredje månad istället.
Sandra: Typ, testa så att granaterna fungerar istället.
Thulin: Ja, över Rosengård!
Sandra: Hahahaha, ja.
*Det tjuter till igen för typ sjunde gången.*
Thulin: AMEN DET VAR JU SJÄLVE FAN!
Sandra: HAHAHA ska vi ge regeringen vårt förslag istället?
Thulin: JA! Hahahaha.

söndag, september 06, 2009

sleepover

Bea sov här igår.
Vi såg film. The Hangover och Role Models. Bra filmer båda två. Sen låg vi vakna och fnissa ett jävla tag. Men det är Sandra och Bea. What to do liksom?

lördag, september 05, 2009

you always save me

Det finns en människa i min värld som finns där. Alltid.
Även om vi dagen innan stått och skrikit att vi hatar varandra (som vi faktiskt har gjort!) så står han där dagen efter om jag mår dåligt. Oavsett vad. Vi har en historia som få människor hade klarat sig igenom, en historia med väldigt mycket känslor, bråk, förvirringar och förändringar. Ändå står han där, varje gång.

Jag vet att han är menad att finnas i mitt liv.

För varför skulle det vara just han som står där. Varje gång allt rasar och jag känner att världen sviker mig? Varför är det han som jg blir mest besviken på när han sviker mig, han som jag har lättast att förlåta och han som jag faktiskt alltid har älskat på ett eller annat sätt? Han finns alltid där, och iår är vi inne på vårt 6 år i varandras liv.

Moudi, vi har våra ups & downs och oavsett vad världen anser om oss så är du en av de närmaste vänner jag har. Även om vi inte pratar på flera månader ibland!

fredag, september 04, 2009

oth-terapi

Idag ska min bror hålla mig sällskap under terapin.
Och så ska vi fortsätta. Bara 3 säsonger kvar att se tillsammans. Muha!

torsdag, september 03, 2009

vad fan är oddsen?


Helt ärligt?
Vad är oddsen?
Facebook är en idiotsida idag!

min egen bergochdalbana

Ena sekunden kan jag verkligen stå högst upp.
Nästa sekund ligger jag på marken och har ont.

Jag vet inte hur kan kommer må typ nästa sekund. Är livrädd att tappa greppet helt. Även om jag verkligen insett att vi är vänner, att han är min bästa vän. Ändå gör det så ont. Är det konstigt? Jag vet inte om jag borde må såhär. Jag åker upp och ner hela tiden. Jag behöver hitta rätt liksom. Men allt snurrar runt inuti mig. Tusen känslor och ungefär lika många drömmar.

onsdag, september 02, 2009

sandra .. eh .. eskman?

.
Sandra: Jo, men min pappa verkar typ avguda dig .. blablabla blablah ..
Richard: Jag vet precis var du vill komma med det här.
Sandra: Jasså, var då?
Richard: Jo men, att jag ska flytta ner till Malmö och sen att vi ska förlova oss, sen blir jag och din pappa värsta polare och spelar golf på söndagarna och ser fotboll och dricker öl tillsammans och liknande.
Sandra: *Asgarvar*
Richard: Och det här med golfen, det är mycket viktigt!

Jag kan verkligen se detta framför mig. Speciellt golfdelen.

it still hurts

As I walk out my room,
i see the place on the wall,
where the picture of us used to be.
I fight back those tears, cause I still feel you here.
How could you walk out so easily?
And I dont understand, how I can feel this pain, and still be alive.
And all these broken dreams,
And all these memories,
Are killing me inside.

tisdag, september 01, 2009

tisdag

Jag har kvar honom i mitt liv.
Och det betyder faktiskt mer än att jag får ha honom som pojkvän. Med tanke på att han är en av de bästa jag känner. Han var min bästa vän under förhållandet och det förändras inte för någon av oss bara för att hans känslor försvinner.
Även om mina känslor finns kvar.

Men vår vänskap betyder mer för mig. Så det är det jag tänker satsa på.
Du vet det va Jerry?