onsdag, juli 28, 2010

nytt veckoschema!


(Klicka för större)
Blev ändrade planer redan igår.
Veckan blev mycket roligare vill säga. Blev en lång biltur och lite Jerry-time. Sådant tycker vi om. Och det börjar likna något på rummet. Ett bombnedslag. Men imorgon kanske det sätter igång lite bättre. Hihihii.

sometimes you have to do bad things just to prove a point

Jag tar en paus i städandet och rensandet.
Jag börja tänka och blev tvungen att skriva av mig. Det är en mening som fastnade i huvudet på mig, eller några stycken faktiskt. Som jag skrev häromdagen i spalten längst ner så gör jag ingenting annat än att bry mig om en viss människa, som inte vill se och acceptera faktumet att jag gör det, och att jag är innerligt orolig. Hon tror att jag bara vill förstöra och vara en liten satmara men så är inte fallet på något sätt. Allting började med ett annat inlägg jag skrev där den här personen tog åt sig - trots att det inte var riktat till henne.

Och ja, hon har berättat saker för mig som jag berättat för en annan.
Precis som hon skriver i sin blogg.

Dock berättade jag detta för någon annan endast för jag själv var orolig och för min vän. För hon inte lyssnade på mig och totalvägra inse hur jag såg och tänkte på saker. Jag är inte en människa som går bakom ryggen på folk och jag berättar verkligen inte saker andra sagt till mig i förtroende ifall det inte handlar om saker som oroar mig. Jag måste få ventilera mig och jag måste få bekräftelse på att det inte bara är jag som tycker och tänker som jag gör. Jag berättade bara det är som jag berättade för att jag försökte få den här andra människan att snacka vett i min vän. För hon vägrade lyssna på mig och såg mig bara som ett hot.

Och jag tycker det är så otroligt fel att hon total trycker ner mig i marken och nervärderar mig för att jag bryr mig om henne. När andra inte alltid på de bästa sätten visar att dem bryr sig. Jag kan erkänna att detta inte var det bästa sättet att visa vad jag tycker och tänker men jag har faktiskt försökt förr men det har inte fungerat.

Sometimes you have to do bad things just to prove a point.

Och det är inte ofta jag behöver göra det.
Mina vänner litar väldigt ofta på mig och förstår tillsist att jag har rätt många gånger om jag öppnar käften om något viktigt. Min familj och mina vänner är det viktigaste för mig och jag skulle aldrigaldrigaldrig någonsin göra något avsiktigt för att såra dem. Precis som jag aldrig skulle tillåta någon annan att såra dem ifall jag kunde göra något åt det eller förhindra det. Jag tänker alltid väldigt noga igenom saker innan jag öppnar käften när det gäller andras liv och vad jag tycker, för det är inte mitt liv och mina konsekvenser utan mina vänners - så jag säger ingenting om jag inte är säker på vad jag själv tycker är bäst. Och jag skulle aldrig någonsin tvinga mina vänner till något, jag råder dem ofta till saker när dem kommer och undrar saker och ber om min åsikt, men jag skulle aldrig kunna tvinga mina vänner att göra något - dem har ett eget liv och en egen vilja.

Och jag tycker som sagt det är orättvist att hon kan trycka ner mig så totalt medans hon kan förlåta någon som sårar henne så otroligt djupt ibland. Att hon kan gå vidare från det på några minuter bara, och skydda personen så fort någon kritiserar.

En vän stannar inte för att förstöra.
Det finns en anledning till att en människa stannat kvar i ens liv ända sen man lärde känna den, och i detta fallet är det en jävla massa år.

Det finns alltså en anledning att jag funnits här för dig, och det är inte för att kunna förstöra saker i ditt liv. Det har varit för att kunna hjälpa dig, vara en vän och lyssna när du behöver det. Men även för att rycka in när jag tycker att det blir för mycket. Och det har det blivit. Det har gjort så otroligt ont att se och höra på dig hur mycket allting tär på dig. Till sist gjorde det för ont och då var jag tvungen till att rycka in och säga exakt vad jag tyckte och tänkte utan att tänka på konsekvenserna som kunde komma för oss inblandade.

Konsekvenserna blev inte som jag ville, antagligen inte som du ville heller. Men du valde antagligen den du tycker passar bäst i ditt liv - igen. Och jag kan inte mer än önska dig all lycka i livet, för jag kan inte se dig själv riva, slita och kämpa isönder dig själv länge. Du är en för underbar människa för det och du förtjänar så mycket mer än det. Och jag hoppas innerligt att du inser det själv snart också. För jag tänker inte sitta och titta på, det gör för ont.

Men du vet var jag finns.
Samma nummer, samma gata.

28 juli

Idag står rensning av rummet på schemat.
Jag vet inte var jag ska börja. Garderoben är nästan klar. Kanske skulle börja med mina två bokhyllor? Eller skrivbord och så? Har problem med var jag ska göra av allt.

i speak my mind because it hurts too much to bite my tongue all the time.