måndag, augusti 16, 2010

påtal om bajs

Efter som Yohanna har bajsskadat mig måste jag berätta en sak.
Jag var hos läkarn idag för ett återbesök angående min ansiktsförlamning. Jag är återställt btw - YAAY, hurra och applåder och allt vad det heter. Hursomhaver, först gjorde jag ett hörselprov - som var bra (hur i hellskotta gick det till?!)

Sen skulle vi upp till andra våningen för att träffa läkaren som skulle undersöka mitt snea ansikte (som förövrigt är rakt igen - jag saglar liksom inte när jag dricker - hurra och applåder igen). Vi fick vänta nästan en hel timme på den här superduperviktiga öron-näsa-halsläkaren.

En halvtimme klarade jag helt perfekt och lugnt men sen flippa jag ut.
Jag ville sätta mig på marken och skratta bara, jag ville låtsas att jag hade damp (mamma tyckte jag lyckades bra), jag ville lägga mig på marken för att se om jag kunde nudda två väggar samtidigt om jag låg rakt. Jag gjorde cpljud och ville sitta rakt upp och ner och fråga "När är det min tur? När är det min tur? När är det min tur?". Och ifall läkaren skulle ha hört mig genom väggen så skulle jag ha skyllt på att det var mamma som störade sig, och hon skulle skylla på mig. En nerv i mitt öga hoppade också som ett cp, så jag fick damp och berättade för mamma att jag fick sådan bild i huvudet om att det skulle vara en liten köttgubbe inuti ögat som bara stod och hoppade inuti ögat. Så visade jag i korridoren hur gubben hoppade. Mamma skratta ..

Och till sist kommer vi till det bajsrelaterade.
När vi väntat ytterligare en halvtimme (halvtimmen av mitt utflippande) så blev det helt enkelt för mycket. Jag får panik och vill lämna stället för det var så onödigt att vara där.

Sandra: Jag går snart. Det är onödigt att vara här.
Mamma: Nej, det gör du inte alls.
Sandra: Joho du, jag mår finemang.
Mamma: När det blir ledigt i luckan där borta (receptionen prata hon om) så får jag bort och frågar vad det är som tar sådan tid.
Tystnad.
Sandra: Mamma vet du vad? När läkaren kommer ut ska jag säga "Ursäkta mig, men jag blev akut bajsignödig, kan du bara vänta en halvtimme?"
Mamma: *Skrattarskrattarskrattar*.

Och mamma - om du inte kommenterar något skoj och klyftigt på detta inlägg blir jag faktiskt djupt sårad. Nu har jag liksom tagit steget till en humorblogg som vi prata om!

yohanna är fortfarande i kiss&bajs-åldern


Detta fick jag tio över 2 inatt.
Man måste bara älska bruden, trots kiss&bajs-humorn. För när allt kommer omkring är jag ungefär lika mogen och det är därför vi klickar så grymt bra i allt. Jag och Yohannis!

träning

Då sätter vi igång igen.
Since jag inte kommer ha något liv under hela hösten så drar vi igång med träning igen. Hej gymmet varje dag. Hejhejhej. Kanske ska sätta sig och göra ett träningschema också. Eller kanske prata med en instruktör på gymmet? Hmhmhm. Maybeeee.

Well, vi kan ju börja komma in i träningen igen.
Kondis, styrka, uthållighet - jippyyy.

Och i september sätter gruppassen igång igen. Wihooo Och seeeen sist men inte minst ska jag söka jobb som barnvakt på gymmet. Perfeeeeeectooo.